Strömnavigation 1

Till skillnad från avdrift p.g.a. vind förflyttar ström hela vattenmassan över havsbotten. Allt som finns i den, t.ex. fartyg, flyttas åt samma håll och med samma hastighet oavsett djupgående och storlek. Dock kan varje farkost röra sig individuellt i strömmen med hjälp av roder och maskin, alternativt segel, alternativt åror.

Ström och vind i samma exempel är två problemställningar.

Strömmen beräknas med hjälp av en ritkonstruktion, men avdrift p.g.a. vind beräknas i det vanliga räkneschemat.

• Om kurs för att nå ett mål söks: gör först strömkonstruktionen; beräkna sen avdrift, missvisning och deviation!
• Om strömmens verkan söks: beräkna först avdrift, missvisning och deviation; gör sen strömkonstruktionen!

Beräkna strömmens kurs och fart

Denna konstruktion görs i sjökortet.

Vi sätter kurs (Kgv) från A för att vara i B om exakt en timme. Istället visar det sig att vi är i C (genom positionsbestämning, t. ex krysspejlning) när timmen har gått.

Om avvikelsen bara kan skyllas på ström motsvarar sträckan från B till C strömmens verkan på en timme - alltså strömmens kurs (den röda pilens rikning) och fart (den röda pilens längd).

Sträckan A-B visar båtens kurs, fart och distans under denna timme genom en vattenmassa i rörelse (Kgv, Fgv, Dgv). Sträckan A-C däremot visar båtens kurs, fart och distans “över grund”, d.v.s. över havsbotten (Kög, Fög, Dög). Av praktiska skäl brukar strömtrianglar göras för en jämn timme. De anses då gälla till kurs eller ström ändras. Men konstruktionen kan lätt göras för valfri tid.

Exempel: Med 6 knop sätts Kgv 60°. Strömmen sätter 110° med 3 knop. Var är vi om 3 tim 45 min? Beräkna läget utan ström om 3 tim 45 min (Kgv 60°, Dgv 3,75 x 6 =22,5'). Resultatet blir punkt B. Lägg härifrån ut hur strömmen har verkat under samma tid (110°, 3,75 x 3 =11,25'). Resultatet blir punkt C.