Mörkernavigering




Mörkernavigering ställer höga krav på navigatören. Fyrarna framstår som mindre viktigt idag eftersom allt fler navigerar med hjälp av navigatorer och elektroniska sjökort.

Förr mörkernavigerade man efter fyrar. Vårt viktigaste hjälpmedel var sektorfyrarna. Man styrde efter kompassen och bestämde positionen med hjälp av pejlningar. Mörkernavigering förbereddes noggrant med nedtecknade distanser, kurser och fyrar. Eftersom man fick hålla reda på tiden, kursen och loggen, samtidigt som man höll utkik efter båtar, fyrar och fyrkaraktärer, anpassades farten därefter.


Skärpt utkik och anpassad fart

Navigatorn förenkla navigationen även i mörkret. Fyrarna blir mera en bekräftelse på att man kan lita på instrumenten. Idag är risken att gå på grund eller hamna ur kurs mindre trolig. Däremot finns kollisionsrisken kvar. Det är därför viktigt att anpassa ögonen till mörkret (det kan ta 20 minuter) och att undvika oönskade ljuskällor ombord under gång. En ljusstark kikare är ett utmärkt hjälpmedel att förbättra sikten i mörker. Trots alla hjälpmedel är det viktigt att ständigt hålla utkik och att anpassa farten efter siktförhållandena.


Avståndsbedömning

Det är svårt att bedöma avstånd i mörker. Objekt tycks befinna sig längre bort än de verkligen är.


Checklista vid mörkernavigering

  • Planera färdvägen och programmera in rutten i navigatorn. För även in rutten i papperssjökortet. Ta hänsyn till eventuella hinder på vägen och identifierar fyrar och sjömärken som kan underlätta din färd. Det är alltid säkrast att följa fyrbelysta farleder.
  • Ställ om navigatorns skärm till mörkerläge. Kontrollera att lagret med fyrsektorerna är aktivt. Släck all belysning som inte behövs. Rött ljus påverkar mörkerseendet i mindre utsträckning och bör användas om du behöver tända belysningen.
  • Aktivera navigatorns spårning för att kunna följa din kurs.
  • Radar är ett bra hjälpmedel vid mörkernavigering och ska användas om båten är utrustad med radar. Det är dock viktigt att besättningen har kunskap att kunna hantera anläggningen.
  • Ha ett antal ficklampor inom räckhåll (någon med rött ljus). När det blir mörkt ombord kan det vara svårt att orientera sig ombord. En kraftig strålkastare kan användas för att belysa sjömärken (reflexer) samt andra hinder.
  • Förberedd varma drycker i termos och mat som t. ex smörgåsar. Choklad eller godis piggar upp. Klä dig varmt, gärna i flytdräkt. Bär flytväst och säkerhetssele. Att leta efter en person i vattnet och i mörker är en svår uppgift. Alla ska kunna hantera "man over board" funktionen i navigatorn.
  • Ha en navigator i reserv och kommunikationsutrustningen påslagen (VHF, mobiltelefoner). En vattentät VHF-enhet på däck kan behövas i en nödsituation.
  • Håll till styrbord i lederna.
  • En vakare med belysning kan komma väl till pass om någon har gått över bord.
  • Samtliga ombord bör utrustas med en vattentät belysning av stroboskop typ.
  • Ha nödraketer i beredskap och förbered åtgärder för att snabbt kunna överge båten.

Digitala sjökortets tillförlitlighet

Nyare digitala sjökort som baseras på nyare sjömätningar har en hög tillförlitlighet. Det är dock viktigt att generellt hålla goda marginaler till eventuella hinder när man planerar sin färd. Ska man styra kontrakursen tillbaka till målet, kan man utnyttja spåret på navigatorn från den tidigare resan.

Sjötrafiken

Fartygstrafiken i många farvatten är tät. Sedan navigatorerna började användas i större utsträckning har antalet mörkernavigerande fritidsbåtar ökat markant. Men så har även antalet olyckor. Därför är därför extra viktigt att alltid hålla noggrann utkik, ha fungerande lanternor och utrusta sin båt med en radarreflektor för att öka möjligheten att bli upptäckt av andra fartyg med radar.

Engagera alla ombord

Vid mörkernavigering ska hela besättningen vara delaktig i navigationen. Styrmannen fokuserar på sin uppgift medan resten av besättningen kontrollerar navigationen och håller utkik.