Den första loggen ?

Skäddlogg

Skäddan utgöres av en sektorformad träskiva, vars bågformiga del ABC är beslagen med bly, för att den skall kunna stå lodrätt i vattnet och därigenom bilda en fast punkt, varifrån distansen skall räknas. Logglinan är fastsatt i skäddans övre spets S.

Från de båda nedre hörnen A och (J utgå sladdar, förbundna med en propp p, avsedd att vid loggningen införas i en på linan fastsatt hylsa h. Den från skäddan sett närmaste delen av linan kallas förlöpare. Dess längd bör vara större än fartygets. Den övriga delen av linan är uppdelad i s. k. knop.

Där den i knop indelade delen av linan börjar, finnes ett märke, förlöparmärket. Varje knop utmärkes med i linan insplitsade märlingsändar, försedda med knopmärken, som ange antalet knop från förlöparmärket räknat. Ett märlingsmärke med 2 knopar anger 2 knops fart, 3 knopar anger 3 knops fart o. s. v.

Mitt emellan helknopen finns en slät märlingssladd, utmärkande halvknop. Logg-glaset utgöres av ett tidglas, i vilket sanden utrinner på 15 sekunder. Knoplängden grundar sig på det förut omnämnda förhållandet, att en nautisk mil, tillryggalagd på en timme, är en knop. På en sekund blir den tillbakalagda distansen 1852/3600 = 0,514 m och på 15 sekunder 15 x 0,514 = 7,7 m. (att man valde 15 sek berodde på timglasets begränsade noggrannhet och avsaknaden av stoppur).

Längden mellan knoparna borde således vara 7,7 m., men man anser, att skäddan draggar med ungefär 0,7 m., varför knoplängden sätts till 7 m. Om vid loggningen en knop (7 m.) utlöpt av linan på 15 sek. betyder detta alltså, att fartygets fart är en knop.

Har under samma tid två knopar utlöpt, blir farten givetvis dubbelt så stor, d. v. s. två knop, för tre knopar tre knop o. s. v. Ibland användes 30 sekunders glas, varvid knoplängden blir 13,95 m.