AnkringAnkaret fungerar p.g.a. sin plogfunktion - vikten har inte samma avgörande betydelse. Ju större dragkraft det utsätts för desto mer ska det sträva efter att gräva ner sig. Ankare är konstruerade för att lätt lägga sig och bli liggande på havsbotten. Det förutsätter att dragkraften är så parallell med botten som möjligt. Ankarlinan bör av egen tyngd vila på botten, tvinga ankaret att ligga och därmed att gräva ner sig Ankarlinans längd är mycket viktig. För att ligga bra i gott väder ska tågvirkets längd motsvara minst 5 x djupet; om kätting används - minst 3 x djupet. Vid dåligt väder eller dålig hållbotten måste längden ökas.
Fästa en lina på ankarets andra ända och du kan dra upp ankaret baklänges om det har fastnat. En böj markerar ankarets position (bild ovan). Många glömmer att sätta ankarbollen i fören under dagen. Du vill väl inte bli påseglad? |
![]() |
Rätt ankare ombordEtt ankare ska vara tillräckligt tungt och av lämplig typ med hänsyn till båt och användningsområde. Det bör dock inte vara onödigt tungt eller skrymmande - då omöjliggörs snabb användning. Det finns många olika typer av ankare, allt från äldre typer till nykonstruerade fiffigheter. Varje typ är avsedd för en viss botten, en viss farkost eller ett visst användningssätt men i praktiken kan de flesta användas som allroundankare. Bottenbeskaffenheten är viktig. Sand, lera och grus är goda hållbottnar där ett ankare lätt gräver ner sig. Sten och klippor är exempel på motsatsen. Gyttja och sjögräs är ofta besvärligt. |